Läser en rolig blogg, AmErika, som av en händelse ; ) berör ett av de ämnen som den här sajten handlar om - att kunna eller inte kunna betala.

Som en liten kommentar till Erikas reflektion vill jag bara tillägga att om du får ett inkassokrav från ett inkassobag eller ett brev från kronofogden och inte kan betala eller har öppnat brevet försent, så MÅSTE du, för din egen skull, kontakta det bolag eller den kronofogde som skickat kravet. Annars blir det trassligt och dyrare för dig (och det är sant).

Jag har i tidigare inlägg skrivit om skuldsanering och vem det är som bär ansvaret för de personer som hamnar i en skuldfälla. Men vad innebär egentligen skuldsanering? På Kronofogdens hemsida finns en bra förklaring och beskrivning av vad skuldsanering är och hur det går till.  I korta drag kan man säga att skuldsanering är när en person som har mycket skulder inte behöver betala tillbaka skulden eller visa delar av den.

För att få skuldsanering ska följande krav uppfyllas:

• Du ska ha så mycket skulder att du inte kommer att kunna betala dina skulder på många år
• Det är rimligt att du borde få skuldsanering utifrån dina personliga och ekonomiska förhållanden
• Du är folkbokförd i Sverige

Kronofogden undersöker om du har möjlighet att betala dina skulder i framtiden. De tittar bland annat på din totala skuld, hur stor inkomst du har och har haft, hur gammal du är, vilken utbildning du har och om du är sjuk. De gör också en bedömning av dina personliga och ekonomiska förhållanden för att avgöra om skuldsanering är rimligt.

Om du inte uppfyller kraven för skuldsanering anses det att du kan klara upp din ekonomi på egen hand. Då kan du få hjälp med att göra en budget och få råd av skuldrådgivare i din kommun.

I ett tidigare inlägg skrev jag om den nya lagen som ska skydda barn mot skulder. Nu överväger Landstinget i Stockholm att skriva av skulder för över 5000 barn. Skulderna som diskuteras är vårdavgifter. På DNs hemsida läser jag att initiativet kommer efter ett möte mellan Barnombudsmannen och de stora landstingen och regionerna. Bra tycker jag och viktigt att debatten fortsätter!

I artikeln läser jag också att Region Skåne sedan 2007 har slutat att skuldsätta barn och har återtagit sina krav. För att Landstinget i Stockholm ska kunna skriva av skulderna krävs det att de fortfarande äger skulderna och inte har sålt vidare dem till det inkassoföretag som man samarbetar med. Nästa steg för Landstinget är juridiska utredningar för hur man ska kunna genomföra avskrivningarna. Fortsättning följer alltså.

Igår när jag kom hem låg följande kuvert på min dörrmatta.

Hjälp! Vad har jag glömt att betala? Trots en snabb överläggning över vad jag handlat/beställt den senaste tiden kunde jag inte komma på något som jag glömt att betala. Visst, jag köpte kläder till fantastiska reapriser på nätet precis innan jul, men den fakturan har ju inte kommit än… Jag sliter upp kuvertet för att kolla vad det är och allt jag hittar är reklam, reklam och reklam. Det är från samma företag som jag beställde kläderna ifrån. De påminner om att deras nya katalog finns att beställa, jag kan låna pengar av dem utan säkerhet och sist men inte minst så påminner de mig om att det nu är sista chansen att få just mitt unika erbjudande hos dem. Tack för alla fina erbjudanden men påminn mig hellre när jag glömt att betala fakturan eller när jag glömt att hämta det jag beställt. Påminn mig inte om reklam jag kan ha missat.

I dagens DN debatteras det idag om att ”regeringen måste ta ansvar när vi hamnar i skuldfällan”. Debattörerna efterfrågar fler åtgärder på flera nivåer samtidigt och mer informationsinsatser och ökad tillsyn. Jag kommer med spänning att följa debatten och hoppas att den kommer att konkretiseras och detaljeras och inte bli en debatt som hamnar i en gråzon.

Tre punkter som bör diskuteras är:

• Individens ansvar att inte hamna i skuld
• Kreditgivares ansvar att kontrollera låntagare
• Avsaknaden av information och utbildning

Individen har ett stort ansvar (har jag råd?) i denna fråga men de som faktiskt lånar ut pengarna har också ett ansvar (kan låntagaren betala tillbaka?). Men om både individen och de som lånar ut pengar har ansvar hur kan det då komma sig att många ändå hamnar i ekonomiska svårigheter? Enligt debattartikeln har 400 000 i Sverige ständiga problem med att betala sina räkningar och många hamnar i skuldfällor som de inte har möjlighet att inte ta sig ur. Vi måste fokusera på vilka skulder det handlar om, hur de uppstår och om det slutligen handlar om skuldsanering – vad händer efteråt? Hur gör vi för att en person som fått skuldsanering inte ska hamna i samma situation igen?

Det skriver DN om idag. Varje år skickar svenska företag ut 1,4 miljarder fakturor. Om de skulle skickas som e-fakturor istället skulle både miljön må lite bättre och det skulle även sparas en hel del pengar. Jag har nog cirka hälften av mina fakturor som e-fakturor. I början tyckte jag att det var lite ovant. Det var krångligt att se själva fakturan, jag visste inte hur jag skulle kunna gå tillbaka och titta på gamla fakturor, det var svårt att ändra betalningsdatum osv. Men min bank och även företagen som skickar e-fakturor har tack och lov förbättrat och utvecklat systemen. Det gäller bara att hålla koll på när det kommer in nya e-fakturor och inte klicka förbi rutan “Du har en ny e-faktura” när man öppnar internetbanken. Men precis som med alla andra nyheter tar det ofta ett bra tag innan systemen passar både företag och deras kunder. För mig som ständigt är uppkopplad är det inga problem men jag kan förstå de som tycker det är krångligt, för det tyckte jag också i början.

Följ min blogg med bloglovin

Ett litet axplock över olika sätt som det går att betala med.